Nintendo DSI

Trots de utökade funktionerna med bland annat minneskorts­läsare, två kameraobjektiv och trådlöst internet kan vi ganska snabbt konstatera att DSI, precis som DS, är en spelkonsol och ingen mediespelare. Visst går det att skoja lite med den nya kameran, men med 0,3 megapixel är det just en leksakskamera det handlar om. Musikspelaren är också klart begränsad då den bara klarar av musikfiler i aac-format. Dessutom känns inte lösningen med ett sd-minneskort för överföring av bilder och musik så där jättesmidig.Har du redan ett DS är det faktiskt inte så mycket som berättigar ett nytt inköp, särskilt som DSI är 600 kronor dyrare. Med hjälp av trådlös internetuppkoppling kan du köpa hem spel och program från Nintendos shop, men vi hade stora problem att få det att fungera, trots att ett trådlöst anslutet Nintendo Wii fungerar smärtfritt i samma hus. Surfningen sker med hjälp av webbläsaren Opera och kräver en hel del tålamod. Visserligen är webb­läsaren gratis att ladda ned från Nintendo Shop, men sidorna laddar så långsamt att det påminner om de första internetupplevelserna i mitten av 1990-talet. Flash-sidor funkar till exempel inte alls.Starkare ljusOm vi letar förbättringar kan vi glädjas åt att skärmen har blivit en aning större och ljusstarkare, vilket dock påverkar batteritiden som därmed sjunkit. En starkare processor och ett kraftigare ram-minne ska också ha en positiv inverkan på spelupplevelsen. Alla DS-titlar går självklart att spela på DSI, men uttaget för gamla Gameboy Advance-favoriter har fått lämna plats för minneskortsläsaren. Kanske är det ändå den trådlösa kopplingen till ­Nintendo-shopen som så småningom kommer att lyfta DSI. Än då länge är det rätt ont om titlar i butiken, men de ­virtuella hyllorna fylls på allt eftersom. Det ger Nintendo chansen att tjäna ännu mer pengar på spel med flera år på nacken, men det ger också mindre spelutvecklare chansen att nå en publik.